Svensk-somalier: “Vi kan inte vänta på att världen ska agera”
Hungersnöden i Somalia har skapat ett enormt engagemang bland svensksomalier som bedöms donera två miljoner kronor i månaden till de utsatta på plats. Ayaan Goobe och Mahad Malingur lägger all sin lediga tid på att hjälpa somalier via Swish och sociala medier.
– Jag hörde tidigt om katastrofen genom somaliska nyheter och sociala medier. När hemska bilder av döda människor började dyka upp bestämde jag mig för att det var dags att sätta igång.
Det säger Ayaan Goobe, en av många svensksomalier som engagerat sig för att hjälpa de utsatta i den pågående hungersnöden i Somalia. Hittills har hon samlat in och skickat 330 000 kr – uteslutande genom sociala medier. Pengarna kommer från svensksomalier men också från många andra som via arbetsplatser, facebookgrupper och vänner har hört om Ayaans initiativ. Pengarna tas emot pengar via swish och skickas sedan vidare genom olika kanaler. Jag frågar Ayaan hur hon kan vara säker på att pengarna verkligen hamnar i rätt händer.
– Tack vare ett stort kontaktnätverk av personer vet jag vilka områden som är värst drabbade och kan snabbt dubbelkolla informationen om människorna i nöd. Det finns alltid någon i min omgivning som har släktingar i samma område. Jag har inte märkt att det blivit fel en ända gång.
Hemsida visar behoven
Ett sätt för Ayaan Goobe att få reda på var hjälpen behövs är abaaraha.org, en webbsida som sätter människor i nöd i kontakt med de som vill hjälpa. På en karta visas både akuta behov och dödsfall, men också organisationer som kan kontaktas i drabbade områden. Abaaraha.org startades upp och drivs av fem IT-kunniga svensksomalier. Behovet efter just en sådan tjänst visade sig vara enormt.
– Vi hade vårt första möte den 10 mars och sex dagar senare var sidan uppe. Efter ytterligare en vecka kände alla till den och människor ringde hela tiden. Aktiva organisationer och somalier i diasporan – alla kontaktade oss, säger Mahad Malingur, en av initiativtagarna till abaaraha.org. Liksom de andra bakom webbsidan har han ett heltidsjobb vid sidan av sitt engagemang som digital volontär.
En lokal organisation i Somalia har tagit på sig att bidra med två månadslöner till två personer i Mogadishu som svarar i telefon, granskar informationen och sedan skriver in den på hemsidan.
Att uppgifterna är tillförlitliga bekräftas av kontrollinstanser: oberoende journalister, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter och lokala eldsjälar engagerade i kampen mot torkan. Poängen med hemsidan är att människor ska kunna rapportera in precis vad som sker på plats och att andra ska kunna lita på informationen och sedan snabbt kunna skicka pengar.
“Små medel och ICT-lösningar”
– En hel by eller region ska inte kunna duka under utan att någon vet om det. Genom att undvika gate keepers och mellanhänder ska de som är i nöd kunna få stöd bara timmar efter att informationen kommer in. Vi arbetar efter principen att den närmaste personen som kan leverera hjälpen tar emot stödet, säger Mahad Malingur.
Det bästa exemplet är när information om ett pågående kolerautbrott lades upp på abaaraha.org och hjälpen kom bara tre timmar senare. Mahad Malingur uppskattar att hundratusentals människor har fått hjälp genom hemsidan. Han är mest stolt över att de har kunnat hjälpa människor att bo kvar i sina hem istället för att tvingas ta sig till flyktingläger.
– Det här har ökat min tro på att man med små medel och ICT-lösningar faktiskt kan dra igång saker. Engagemang behöver inte längre handla om att jag måste dra i väg från mitt hus i Vällingby, utan jag kan få saker att hända på den mest avlägsna platsen i Somalia, säger Mahad Malingur.
När den akuta katastrofen är över skulle han gärna vilja arbeta med förebyggande arbete, till exempel gällande vattensituationen i landet. Utöver den tid han lägger ned på webbsidan – alla kvällar och helger de senaste två månaderna – donerar han mellan 3 000 och 5 000 kronor per månad till olika privata insamlingar.
Viktigt komplement
Mahad Malingur tror att diasporan kan spela en viktig roll i att komplettera stöd från internationella organisationer, inte minst med tanke på hur svårt det är att få in nödhjälp till de områden som kontrolleras av terrorsekten Al Shabaab. Även under svältkatastrofen 2011 hade exilsomalier och deras nätverk stor betydelse för att nå ut med hjälpen, men Ayaan Goobe menar att somalier i diasporan – och i Somalia – har lärt sig av misstaget av att vänta för länge på att något ska hända.
– Då var katastrofen inte lika omfattande, men trots det dog en kvarts miljon människor. Den här gången kunde vi inte vänta på omvärlden, säger Ayaan Goobe. Hon fortsätter:
– Det är en bra känsla att vi själva kan göra skillnad om vi organiserar oss. När folk ser att vi gör skillnad så vill de bidra själva. Visst lägger jag ned mycket tid på insamlingen men det ger mig samtidigt mycket energi. Jag skulle definitivt må sämre om jag inte gjorde något i en sådan här situation.
